Att tillämpa sina kunskaper

Bambam går ju på världens bästa dagis, och där har dom fått lära sig om Gyllene Regeln.

Var sådan som du vill att 
andra ska vara mot dig
(så att alla är med på banan, har upptäckt att det är förvånansvärt många som glömt vad den står för)

Himla bra regel är det iallafall och rätt enkel är den ju också.

Så en morgon här i veckan så var det lite tjafsigt och slamsigt och det resulterade i ett ganska irriterat meningsutbyte mellan Mamman och Baronen, som vägrade klä på sig.
Så där står vi och låter på varandra till Bambam får nog, kommer inrusandes i sovrummet och säger med mycket hög stämma:
'Hur skulle det vara om ni bara slutade "tjamsa" (han blandade ihop tjafsa o slamsa här, vilket bara gjorde det ännu gulligare) och körde på Gyllene Regeln istället!'

varför man måste växa

Baronen som har vuxit sig så stor att han börjat i Förskoleklass, har den här veckan "näringslära" (ja, jag tror inte dom kallar det det för 6-åringarna...mera typ "bra saker att äta för att orka o sånt som inte är bra") men i grund och botten så handlar det ju om just näringslära.

Idag hade jag en stund över så jag satt med på Baronens fritids och pysslade, barnen hade en ganska livlig diskussion om ifall man behövde äta för att växa eller ej...jag minns inte riktigt vad dom kom fram till men det fick mig att tänka på för några månader sen.

Jag tror det var strax innan Baronens 6-årsdag, vi låg alla (Baronen, Mamman och Bambam) i min säng för att sova. Vi hade jättemysigt så jag säger att dom minsann inte får växa och bli nå' större.
Baronen säger då "men mamma, jag måste växa"
"nä, varför då?" svarade jag
"men mamma, jag måste bli större så jag kan lyssna bättre"

Föreställningen...

Har känt nu ett tag att det skulle vara roligt att återuppliva min kära blogg.
läste just igenom de senaste inläggen (sist var alltså 5 maj 2011) och jag tycker ändå att den håller måttet.

Det här med att vara mamma alltså, det är ju underbart på många sätt men ibland vill man verkligen bara kasta i handduken, säga upp sig och ta ett sabbatsår. INGEN kan nånsin förstå vad det är dom ger sig in på innan det...är för sent..;) (jag lägger till många smileysar eftersom jag har förstått att folk i allmänhet inte förstår när jag har glimten i ögat och när jag är allvarlig, hint:  mina ögon glimmar för det mesta;) )

Som min FD styvfar (RIP) skulle ha sagt 'Ingen kan göra sig en föreställning om föreställningen förrän hen har sett föreställningen' och jag tycker nog att det pretty much sums it up, hur det är att skaffa barn.

Nu ska jag inte sitta här och vara kaxig bara för att jag har två barn, jag har fortfarande bara sett kanske första kvarten av föreställningen...jag har en liten känsla för showen men...fortfarande ingen aning hur det ska sluta.
Jag tänker att jag får se på det som när jag ser en film, det kan se mörkt ut emellanåt för hjälten och hjältinnan, men i rätt många fall så slutar det rätt bra.

nä, nu ska tanten sluta svamla och gå och lägga sig.

kram på er allahopa! ;)